...konstruera en förlust av minne, en lucka, ett tomrum där inget egentligen skulle ha... ...vår upplevelse av vad vi minns och inte vår upplevelse av vår identite... rld?...
Väldigt många av de inkomna bidragen var olika komposioner av uppradade frågesatser. Temat tycks provocera igång ett tonlägeslåst skrapande, ett desperat grävande, ett monotont bändande - efter nåt en inte längre kan minnas.
Nästa nummer kommer att gå under titeln Sofia Nordin. Nej, det är varken skämt eller pik, det är en högst seriös nyfikenhet inför hur hårt eller valhänt eller smetigt eller galet poetiska kompositioner kan slita i ett relativt vanligt för- och efternamn. Men av alla upptänkliga alternativ, varför valde vi just Sofia Nordin? Det återstår att se om det namnet har nåt alldeles särskilt. Skicka gärna in era idéer om Sofia Nordin. Deadline första juli.
Men innan vi ger oss ut för att förlora fästet i något välbekant kan vi erbjuda ett par spjälor över afasin. Förutom de sedvanliga kära redaktionsmedlemmarna dyker såväl Det hemliga rummet som fortsättningen på Det lyriska miraklet upp på nytt. Dessutom annonserar vi glatt ut Elin Roséns filmiskt flytande ekfras, Victor Malms dagen-efter-hågkomster i stackatto och Moa Hildeman Togners och Sofia Nordins kollektivt insamlade Komst. Framsidesillustrationens slummer är skisserad av Agnes Ivarsson. Varje text har en lucka lite djupare in i fikssions gemensamma minne. Välkomna att sjunka ner med muspekaren före.
red genom L.E.L.
*ur Neuromancer av William Gibson