Hej, här är min inledning. Den är fortfarande för lång och spretig, och jag vet inte vad jag ska göra med de uppradade orden i början — går ni igång på nåt av dem? Det här med sandlåda känns lite ostigt, men annars blir det för teoretiskt klumpigt tror jag. Och Gombrowiczs utläggning, tillför den nåt? Försökte ändå hålla nån slags kontinuitet med tidigare nummer m. citat etc. Jaja, säg vad ni tycker.
/L
sorl
artefaktion
stumpar
brus
felläsningar
tankekluster
rhizom
ansatser
misstag
avledningar
fragment
spruckna
poetiker
omogenhet
”ungdomsdikt”
ingivelser
ruiner
sprawl
Herregud, varför heter det FÄRDIGHETER? Vi börjar sprida, spruta vårt språk där ”talang” blir ”trädgårdsslang”. Vi landar där trädgårdsland blir sandlåda. Vi slutar slita och slinter istället, skiter i var vi hamnar så länge det inte är en trygg hamn/famn, så länge vi kan hänga snygga skisser av Simone Boguslaw att täcka våra brister med. Vi skriker men bara nästan, och helst hest när ingen hör, helst förgäves genom våra halvutvecklade gälar, helst bara bubblor som spricker i era häpna näpna läsaransikten.
kritik av konstverket som monument och konstnären som tolkningsföreträdande auktoritet
Koppla till läsinteraktion och texters ut- och ingångar, sätt att låta dikten sätta mynningen mot kontext. Eller nej något smidigare, vidareanvändningspeppande. Helt enkelt uppmuntra till konfrontationer och kollisioner.. omkontextualiseringar. Vidareväxande. Ja alltså texten som nåt annat än ett slutet, färdigt objekt.
Självförtroende. Färdigställande som enda väg till erkännande av egna ambitioner. Färdiga verk som nödvändig motivation för att framhålla sina ambitioner.. genealogisk vinkling? Klar text = tillskuren efter normens konturer, färdigställande = svalt av hegemonisk diskurs? Halvfärdighet som nåt queert?
> de medverkandes namn + redigerat av R.H räcker fint. eller ja
> Lyra kan ju nämna något om det i inledningen, att vi skrev kors och tvärs,
> flödade, övade vilket resulterade i påbörjat, avslutat, halvfärdigt,
> utkast, råtext...etc.
+ redogöra för tankarna bakom tes/antites, eller har det gjorts i förra inledningen? Frånvaron av syntes etc
Värderingstänk - Läsaren som kund? - Halvfärdighet som protest mot marknadsekonomiska krafter
Gombrowicz:
”Men detta «värde» hade dock ett särdrag, förmodligen ett djävulens påfund — genom att vara ungdom befinner det sig under värdet.
Dessa ord («under värdet») förklarar varför jag, trots den så skarpa konflikten hos mig mellan liv och medvetande, inte har hamnat i någon av de gängse formerna av existentialism. Det äkta och det oäkta i livet är för mig lika värdefullt — min antinomi är å ena sidan Värdet och å den andra Halvvärdet.. Halvtillräckligheten... Halvutvecklingen... Det är det allra viktigaste, tror jag, det mest personliga och säregna jag har. Det icke-seriösa är för mig lika nödvändigt för människan som det seriösa. Om en filosof säger att «människan vill vara Gud» så skulle jag lägga till «människan vill vara ung». Och som jag ser det är de olika åldrarna i människans liv ett redskap i dialektiken Fullhet — Ofullständighet, Värde — Halvvärde. Därför tillskriver jag inledningsåren — ungdomen — en så utomordentlig och dramatisk roll. Och därför är min värld så degraderad: det är som om ni tog Anden i nackskinnet och dränkte den i lättheten, i det lägre...” (s ? i Dagboken)
Sofias tes/antites, sms-maratonet, den anonyma bidragaren (ev. Mailväxling?), hannas texter (?), rikards tes/antites, kollektivtext av redaktionen, Louises taxtext.. annat inkommet. Beskriv kort
lyra@fikssion.se eller red? Ska vi ö.h.t. använda fanmail mer?
bild till inledaren, kanske barnhuvudet
